Sötnöten S*Brembo Carma Camelia har flyttat och jag har fått de mest underbara rapporterna från henne. Stort TACK Maud Dickson som är nya matte!!! Måste bara dela med mig av några delar av Camelias rapporter :-)
Bilderna tagna av M. Dickson
Rapport efter hemkomst
Nu har vi precis landat
Camelia hälsar att resan var lite lång. ”Jag behöver inte
vara i denna lådan längre nu.” Hemma på kontoret, så öppnade jag, så klart.
”Eh”, sa Camelia, ”kanske jag ändå ska stanna lite till i lådan, känner inte
alls igen mig. Konstiga lukter och ljud”.
Men sedan, när jag lyfter på lådan, så skuttade hon ur och
gick fram till mig. Jag lyfte upp henne lite och klappade och talade snällt och
larvigt J Och satte henne i kisselådan. ”Nej, tack” sa Camelia, ”men jag kan
sitta lite till i knät, om du vill”. Hon tänkte ”Om jag spinner lite, så kanske
det blir bra”. Vilket charmtroll, nya matte föll direkt. Tålamod att sitta i
knät mer en 1,5 minut hade hon dock inte. Det tycker jag är bra. Hon går runt
nu och undersöker hela kontoret. Här är lite överbelamrat, så det finns väldigt
mycket att undersöka. Tror hon hittat sin mat. Försiktigt gick hon fram till
gallergrinden, men ångrade sig. De andra katterna sa stygga saker till henne.
”Och vad är det där för en smal vrålapa”, tyckte Camelia. ”Hon varken ser ut
eller låter som en katt!”
Vi kramas och pussas lite till och spinner några försiktiga
knarr. Svansen är försiktigt glad hela tiden. Jag tycker hon uppför sig
jättebra. Och det är nog min första lila katt, om jag minns rätt. Flyttade mat
och vatten, hon ska inte behöva äta så nära de där typerna.
Dag 1
God morgon. Idag serverade min nya matte lite mjukmat. Det
kunde jag tänka mig att äta av. Och så tog hon in en av spindelaporna. Den
lilla. Lika ful den och så sjunger den en del. Störtlöjligt! Som om jag skulle
bli rädd för sådant. Jag fortsätter med mitt och testar leksakerna. Och så
drack jag lite vatten och nosade på hårdisarna. Jag talar lite med matte och
när hon lyfter upp mig, så spinner jag. Tror hon gillar det. Spindelapan, tror
hon heter, Jackie, gillade resterna av min mjukmat. Jag funderade på att hoppa
ner på henne från mattes knä. Men det hade varit elakt. Matte säger att jag rör
mig som kattungen i ”Simon Cat”, men jag vet inte vad hon menar med det. Vi
höres
Camelia
******************
Siestan slut. Matte tog in en som ser ut som de ska. Isadora.
Men hon låtsas som jag inte finns. Den leken kan väl jag med leka, så det så.
Hon ligger och trycker under en möbel. Så fick vrålapan komma in och mamma höll
fram min bak. Den blåste hon på för allt vad hon var värd. Vad är det för
beteende? Så mamman slängde ut henne igen.
Mamma har lovat att jag snart ska få pröva på en lite större
yta. Under kontrollerade förhållanden. Börjar bli långtråkigt här inne.
Kram
Camelia
*******************
Hej gammelmatte.
Nu har nya matte öppnat upp ett par gånger till en större
del av huset. Och vet du vad? Dom snor min mat! Jag morrade lite, men det
struntar dom i. Så det är ju tur att jag har mer med mig. Ibiza och jag nosade
lite på nosen på varandra, men sedan ville hon nosa på min svans och då sa jag
att det kunde hon vänta lite med. Hon går runt och undersöker hela kontoret och
stirrar på mig med stora ögon. Jag håller mig vid mattes fötter. Oj, här kommer
en till. En stor sak med samma färg som jag på öronen. Det är nog någon slags
mamma. Hon fegade upp på bordet och sedan så gick hon igen. Jag tror de är
rädda för mig J Jag spinner och visar glad svans, när matte böjer sig ner.
Matte talar snällt med Ibiza med. Får hon det?
Jag får inte gå upp på skrivbordet och tangentbordet. Då
säger matte ”nej” och lyfter ner mig. Nyss höll hon på att sätta mig i ansiktet
på den där lila-aktiga stora saken Men hon insåg sitt misstag i tid. Och
föresten var det nog den mindre med lila öron, Isadora. Man kan ju inte se
skillnad på folk här. Jag rusar upp ett par gånger till på mattes skrivbord.
Och gör snäll svans, men matte lyfter ner mig hela tiden. Tyckte nästan hon var
lite sträng sista gången. Undrar vem hon tror bestämmer här egentligen? Jag
lekte lite till på golvet och Isadora låtsades som hon bara skulle sniffa in
mina lukter på olika saker, som jag har lekt med. Men till slut luktade hon på
mig och först struntade jag i henne. Men sedan tyckte jag att jag skulle
skrämmas lite. Då backade hon direkt. De är så lätta att skämma här, man
behöver bara morra lite och titta på dem. Nu äter Ibiza av mina torrisar igen.
Har hon inga egna? Och den stora lila är tillbaka. Ett himla rännande. Vrålapan
verkar inte få vara med i sammanhanget. Lika bra det, tycker jag. Och den bruna
var nog inte Ibiza, det kan ha varit Cappuccino. Hur ska man kunna hålla reda
på alla här?
Natti
Camelia